Hejsan! Efter att jag sovit riktigt bra hos Natta så gick vi tre upp och träffade min gamla pojkvän Niklas i stan. Det var segt och pinsamt men det är så det är när man inte ses på månader och den andra skaffar ny flickvän. Trots massa negativa saker! Nog om det, vi träffades, shoppade olika saker, åt glass, åt sawadee (asiatiskt) och spelade på inferno online. Var lite kul att jag satt där inne i en flickig, kort, neongrön klänning och försökte lära mig spela TF2. Visst, det gick dåligt, men jag kan säkert bli bättre.
Efter två timmar så stack Erik för att fira Izze på casino och Niklas stack hem. På så sätt tog jag och Natta tuben hem och jag gick av i Åkeshov och promenerade några stationer, vilket var asnajs! Lyssnade på Friska Viljor och sjöng med i texterna. Jah, det var väl min dag.
Kom sen hem och pratade med Christoffer, WoW-time!
Visar inlägg med etikett Livet mitt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Livet mitt. Visa alla inlägg
lördag 30 juni 2012
Shopping & Niklas
onsdag 27 juni 2012
After-Work
Hejsan! Idag efter jobbet, så pratade jag en stund med Janina och gick för att köpa ett par välbehövliga jeans! Så efter att jag köpt jeansen så gick jag runt lite i affärer. Var med Natta och Erik dagen innan och då hade vi gått runt och provat lite kläder så jag var sugen på att köpa något! Gick till sist till Cubus och testade en kjol då jag hör Johannas röst utanför. Jag byter snabbt om och hoppar ut ur omklädningsrummet. Utanför står två tjejer jag aldrig sett förut och kollar konstigt på mig. Så jag tänker att jag bara inbillar mig och går iväg när jag hör Carros röst. Jag böjer mig då ner och ser ett par platå-skor innanför ett omklädningsrum, ser även ett par orangea converse. Osäkert frågar jag "Carro? Jo-Jo?" och de visar sig då bakom gardinen. Tillsammans köper vi en kjol till mig och shorts till Johanna och beger oss hem till J.
Hemma hos henne snackar vi lite om allt och inget och jag och Carro blir bjudna på cupcakes. Choklad med chokladbitar i och gullig frosting.
Jag och Carro hängde med Jo-Jo till Spånga och tog sen 119 hem. Innan vi drog så tog vi en bild på oss tre!
Hemma hos henne snackar vi lite om allt och inget och jag och Carro blir bjudna på cupcakes. Choklad med chokladbitar i och gullig frosting.
Jag och Carro hängde med Jo-Jo till Spånga och tog sen 119 hem. Innan vi drog så tog vi en bild på oss tre!
Etiketter:
Bilder,
Kläder,
Livet mitt,
Mat,
Typiskt mig,
Vänner
söndag 24 juni 2012
Dalarna!
Var roligt att få se var André bor och allt!
Vi gick runt i skogen litegranna också, fick se kor! De var ju så jävla coola! De bara stod där, viftade med svansarna och åt gräs.Vi letade egentligen efter ett speciellt träd, men tyvärr så hittade inte André dit och brände sig på brännässlor.
Ville även äta RedBull-glass men icke sa nicke, den finns bara i Borlänge och vi var i Siljansnäs!
Fick mig en tur runt halva Siljansnäs, turen var på en kvart, byn är liten!
Klappade hästar och fick se hus där Andrés gamla lärare och vänner bor.
När vi kom fram så pratade jag med farmorn, som lärde mig att göra midsommarkransar! Åh, det var min första midsommarkrans någonsin och jag tyckte den blev jättebra! Är riktigt nöjd med den faktiskt! När vi var klara så spelade vi badminton tills det blev lunch!
Farmor lagade underbar mat! Jag svullade som tusan där borta! För det första, så fikade vi hela tiden! Det var liksom.. fika-lunch-fika-middag-fika-kvällsmat-nattmat. Tur att det inte är Midsommar allt för ofta! ;)
Andrés norska släkt kom även till Midsommarn, och vi anmälde två av dem till en rodd-tävling. Tjejen som vi anmälde vann hela tjejloppet! Jävlar alltså! Det var väldigt kul och blev partaj känsla! ;)
Efter det gick alla och åt igen men vi drog när vi var klara och körde nått fotbollsgrejs och efter det så rodde Jonta oss alla fyra till en cool ö! Jag fick se ett mögligt hus och madrass och sen satt jag och André bara på en sten och chillade. Sen åkte vi tillbaka, det var asmysigt!
Jonta klagade jättemycket, vilket jag tyckte var jätteroligt och jag och André började fundera på om han är vår anabola-man!
Sedan stack vi och åt, igen!?
Men efter det var det dags för midnattsbad! Hade gått med på det så halv tolv bytte vi om och gick till stranden. Hade förväntat mig iskallt vatten, men ju mer jag gick i desto mer insåg jag att det egentligen inte var så kallt! Vi doppade oss och sprang sedan upp. Stackars Elsa var sjuk så vi var oroliga för att hon skulle bli ännu sjukare.
Vi bytte i alla fall om igen och gick till farmorns hus. Där grillade vi korv och värmde oss. Sedan somnade Jonta på kyrkbänken och Elsa gick till vår lilla stuga! Efter ett tag var bara jag och André kvar och vi satt och pratade om allt och ingenting, som vanligt! Var fan jättemysigt och vi pratade till halv tre.
Nästa dag vaknade jag klockan ett och vi bestämde oss för att inte göra så mycket. Elsa hade åkt hem och vi åt, kastade pil och gick och badade!
Det var kul att bada, fastän det var svinkallt och jag till slut blev i puttad så var det najs. Man simmade mest runt, oroade sig för ett sjömonster och letade efter varma strömmar.
Efter det åt vi och åkte tillbaka hem till André. Hemma hos André såg vi på film och typ sov. Haha, nästa dag åkte jag hem och bara kände mig glad över helgen.
Pratade även med André om seriösa saker. Känns lite som att han flirtar med mig ibland så kollade med honom så det inte var något mellan oss. Känner att jag verkligen inte vill ge mig in i något nytt äventyr nu.
Kram på er och hoppas ni hade en grym midsommar!
Etiketter:
Bilder,
jag idag,
Kläder,
Kultur,
Livet mitt,
Typiskt mig,
Vänner,
äventyr
tisdag 19 juni 2012
UppCon bilder
Hejsan, förlåt för den rysligt dåliga uppdateringen. Nu kommer lite UppCon bilder!
Vi börjar med den otroligt populära smink-bilden.
Iaf, så sminkade jag mig smått på tåget.
Vi stod i UppCon-kön!
Natta dricker ramune!
Jag dricker ramune!
Vi åt på Donken, najsnajsnajs.
Ooopsieee!
Spelade spel, awesome. Tecken 6 var det.
Var på AMV-tävlingen!
Vaktade vattnet efter rave!
Väntar på bussen!
Väntar på bussen!
Sover!
Förvandlades till slampig sjökvinna!
Var med i en Tecken 6 & Street fighting turnering!
Byggde ett torn med Natta!
Såg en avatar!
Beställde wok.
Nomnom.
Kyckling wok.
Natta äter.
Den fula lappen jag gjorde!
Sexy pose och ful-lappen!
"Gratis KRAM PUSS"
Åt cupcake!
Träffade på hobbitar!
Notera fötterna!
Belle!
Natta uttryckte sig konstnärligt!
Köpte poster!
UppCon!
Jack Sparrow.
Subway som sen frukost!
Subway är fan underskattat, hur god kan en macka bli!?
UppCon är över, vi är ledsna!
Natta fick en Link-låda av N-Next!
Alla är fett ledsna!
Alltså jätteledsna.
Jag och Natta vid UppCon huset!
Natta på perrongen!
Köpte mer Subway till tåget!
En söt bild på mig, i tåget, med Subway och cola.
Kram på er!
Etiketter:
Bilder,
Kläder,
Kultur,
Livet mitt,
Typiskt mig,
Vänner,
äventyr
måndag 18 juni 2012
Jag befann mig på en plats med tallrikar på väggarna.
Steg upp lite försent, klockan 07.17, för att vara exakt. Lagade frukost åt kära syster och lämnade henne på skolgården. Sprang vidare till tunnelbannan med Rymdreglage i öronen. Jag får vänta i fyra långa minuter innan tåget kommer. Tiden går så otroligt långsmat, nästan som att tiden försöker kompencera för helgen som bara swichade förbi. Jag tänker, är inne i musiken, när jag tittar ut genom fönstret och befinner mig i Blackeberg. Hoppar ut ur tunnelbanan i sista sekund, skulle ju trots allt bara till Råcksta, stationen innan! Är tvungen att åka tillbaka och får vänta på bussen i fem minuter. Busschauffören är förvirrad när jag frågar om hur jag kommer till Koppargården och om han vet vilken station jag ska gå av. Han härleder mig till Koppargatan och pratar om en annan buss då jag viskar med min hesa röst "Strunt samma, jag hittar, tack för hjälpen" och sätter mig bakom en ung kille. Låten "Old Style" spelas då jag inser att killen förmodligen ska till samma ställe som jag. För kom igen, vad är chansen att en kille i min ålder, klockan 08.35 skulle vara på en buss som åker mot samma ställe som jag?
Det blippar till, "Koppargården" säger en röst och både jag och killen går av. Följer efter honom, långsamt, några meter bakom. Jag kommer in genom de automatiska glasdörrarna och ser sju förvirrade ungdomar stå tysta, samlade.
Efter fem minuters pinsam tystnad får vi hänga med och få information och tröjor. Vi är arton personer tillsammans, någon var sjuk. Jag får en tröja och hänger med till avdelning fem, där jag ska spendera tre veckor.
Jag befann mig på en plats med tallrikar på väggarna. Vi fick lämna platsen och bege oss hem igen. Sommarjobb.
Det blippar till, "Koppargården" säger en röst och både jag och killen går av. Följer efter honom, långsamt, några meter bakom. Jag kommer in genom de automatiska glasdörrarna och ser sju förvirrade ungdomar stå tysta, samlade.
Efter fem minuters pinsam tystnad får vi hänga med och få information och tröjor. Vi är arton personer tillsammans, någon var sjuk. Jag får en tröja och hänger med till avdelning fem, där jag ska spendera tre veckor.
Jag befann mig på en plats med tallrikar på väggarna. Vi fick lämna platsen och bege oss hem igen. Sommarjobb.
söndag 17 juni 2012
UppCon XII
Och där stod jag, med klumpen i halsen och såg på eftertexterna på den stora skärmen. Det småduggade och jag kände en viss vibration i luften. Vågade inte se mig omkring, kunde inte se mig omkring. Jag var som paralyserad, möjligtvis i chock eller bara djup sorg. Texten "Hej då! Tack för att ni kom!" rullade sakta över skärmen, ungefär i samma hastighet som tårar rullade ner för mina kinder. UppCon var slut.
Hej alla! Nu är jag tillbaka efter tre fantastiska dagar på Uppsala Kongress, där UppCon hölls. Det var mitt tredje år och jag vågar påstå att det var det bästa. Samtidigt, så har de tre åren jag varit på UppCon var så annorlunda mot varandra, så det är svårt att sätta fingret på vilket som var bäst, de var bäst på olika sätt. Det här året har jag gjort många saker som jag aldrig gjort förut, har levt under "Carpe Diem" eller "YOLO" och alltså levt mitt liv till fullo. Jag har varit med i en dansduell, tävlat i Street Tecken 6, kysst folk, kramat folk, fått ett "första möte" med en bra vän, byggt ett torn, dansat i 2½ timmar non-stop, varit med på speed meeting, skrikit så jag blivit hes, blivit vän med en rosa kanin, ätit subway till frukost, ritat pokémon bilder, haft mer smink än någonsin förut, skadat mitt knä och mycket mer. Ja, självklart tänker jag berätta om allt! Vi börjar från början!
Det är fredag morgon då jag springer till tunnelbanan, missar den. Jag lugnar mig själv med tanken att jag egentligen behöver ta nästa tunnelbana för att hinna i tid till tåget till Uppsala så jag ringer Natta. Efter att vi har pratat i fem minuter så frågar hon på skämt om jag har med biljetten, och det är då jag inser att, nej, den har jag inte alls! Tänker att fuck it, jag hinner. Så jag ringer mamma, springer hem, grabbar tag om biljetten och springer tillbaka till tuben. Mina ben sviker mig i rulltrappan och när jag väl kommer upp ser jag tunnelbanan åka iväg. Allt detta utfördes med packning och lite för långa neongröna byxor.
Jag och Natta missar det tåg vi planerat att ta men som tur är så går det ju flera tåg! Vi peppar på tåget och snart står vi i kö. Klockan halv ett har vi kommit in, vi kramar om varandra och fotograferar en man som arbetar på UC, bild kommer! Jag dricker ramune för första gången på UppCon 12 och vi går runt i tältet. Under resten av dagen chillar vi i tältet och spelar Tecken. Lär känna människor och träffar en vän vid namnet Philip. Vi är med på speed meeting och jag träffar många intressanta personer som jag sedan stöter på under hela konventet.
När det blir kväll startar ett stort disco rave i tältet och vi står och dansar ett bra tag innan vi går och dricker vatten. Då har vi även fått nya vänner och vi sitter och konverserar en stund med dem innan vi beger oss mot hotellet!
På lördag morgon går jag och Natta upp. Vi äter en fantastisk frukost på hotellet Scandic Nord och sminkar mig sedan med rouge, puder, mascara, två olika eye liners, läppstiftspenna och läppstift. När vi är klara ger vi oss ut och åker med buss till UppCon. När vi kommer fram tar det inte lång tid innan jag plötsligt är med i en dans-tävling! Vinner ett tröstpris men är nöjd med min insats.
Jag och Nathalie spelar lite mera Tecken innan vi anmäler oss till en Street Tecken Fight 6 tävling. På något sätt så gå jag vidare och hamnar på femte plats, vilket jag tycker är ganska bra då man aldrig har spelat förut. Vi glider runt i tältet och det regnar, vi ligger på en grön och gosig matta och drömmer oss bort en stund. Jag har hunnit fixa en "Gratis kramar och pussar" skylt och vi lyckas locka dit några vänner. Jag visar Philip min ganska så okreativa skylt och begär en kram. Han ger mig en kram och kysser mig sedan, vilket var ganska oförväntat men jag måste erkänna att det var bra.
Vi chillar ett tag och bara går runt och sitter på olika ställen. Plötsligt kommer en man fram till oss och erbjuder oss att rita pokémons på andra (egentligen tredje) våningen. Vi faller för det och beger oss upp. Efter tre timmars målande och pratande med ett crew som har arrangerat ett tv-spels konvent så sticker jag och Natta till tältet. Där pågår nu ännu ett rave och jag är med och dansar i två och en halv timmar! Jag dansade utan paus eller vatten och skriker fastän jag redan är hes.
Klockan är 01.40 när jag och Natta inser att biljett automaten är sönder och vi måste gå på nästkommande buss. Busschauffören är snäll och låter oss åka med, trots problem med biljetter och mobilbetalning.
Klockan är 10.15 när min mor ringer. Jag och Natta har inte hört alarmet och försovit oss. Vi har missat frukosten och jag rusar snabbt in i duschen. Efter 20 minuter är vi helt klara och har packat, vi är beredda att lämna hotellet. Vi lämnar väskorna i bagage utrymmet och åker till UppCon. När vi kommer fram går vi rakar vägen till Subway. När jag har tagit första tuggan av min macka så inser jag att jag har underskattat Subway och att det är riktigt jävla gott! Vi beger oss mot UppCon, i regnet, och kollar runt i tältet. Jag och Natta slutar upp på olika ställen, jag står och tittar på avslutningen på den stora skärmen utanför huset och hon sitter i huset med tv-spels crewet.
Avslutningen var bra, riktigt bra. Även förra årets avslutning var jag nära på att gråta men den här avslutningen fick mig att bryta ihop helt. Jag stod där, och lyssnade på när konfincier berättar om sina första UppCon minnen. Under avslutningen har jag en klump i halsen men vill inte vara den som gråter. Det är när sista konfincieren berättar om sina underbaraste UppCon minnen och börjar gråta som jag bryter ihop. Jag försöker hålla mig men det resulterar i att jag darrar och tårarna rinner ner för kinden. Jag vågar inte röra mig och det känns inte som att jag kan röra mig heller. Till slut, torkar jag bort tårarna och ser mig omkring. Jag ser då hur alla omkring mig står tårögda och det är plötsligt helt okej att gråta. Jag ser hur eftertexterna rullar och tack till alla olika namn som sakta åker förbi på skärmen. I slutet rullar "Hej då! Tack för att ni kom!" och skaparen av UppCon uttalar den frasen. Då inser jag att det är över, det som ändrat mitt liv så otroligt mycket har tagit slut. Jag inser att jag kommer inte vara på denna glädjefyllda plats längre och jag kommer inte ha något att se fram emot nästa år. Det blir tyst och jag flyr in, passerar människor som gråter men stannar framför en förkrossad kille. Han är den enda som jag vågat se på under min flykt in i huset och nu kan jag inte längre bara gå förbi. Jag går fram och ger honom en kram då jag själv känner att jag bryter ihop. Jag lämnar honom och tänker åka upp till Natta och the crew men rulltrapporna går bara ner. Plötsligt springer Linnea in i min famn. Hon gråter och jag kramar om henne, åh söta Linnea. Jag börjar då tänka på hur jag lärde känna henne. Hur jag valde Europaskolan.
Jag gick på gymnasiemässan och passerade snabbt ett bord med Europaskolans logga, jag tyckte det såg trist ut, när jag såg Linneas UppCon band. Jag utbrister "UppCon!" och springer fram till henne och det var så jag blev introducerad. Utan Linnea skulle jag aldrig varit i Strängnäs och lärt känna alla fina människor. Utan UppCon, vad hade hänt då? Jag skulle aldrig ha fått kontakt med Niklas (men den förklaringen är längre), aldrig blivit förälskad i Rasmus, aldrig fått uppleva två så bra somrar som jag haft de senaste åren. Var skulle jag vara utan UppCon idag? Det vågar jag inte ens tänka på.
Jag kommer till slut upp till Natta och hjälper the crew att plocka ihop. I högtalarna ropas det ut att UppCon stänger och efter ett par kramar, stressande och talbesök så stressar jag och Natta iväg till tågstationen ty jag skall träffa Christoffer (men det tar vi i ett annat inlägg).
Efter det hämtar vi våra väskor på hotellet, köper en var sin subwaymacka och beger oss hem.
Tack så mycket till de som arrangerade och hjälpte till med UppCon, även ett stort tack till alla besökare. Jag är stolt över att kalla mig själv en UppCon:are.
P.S.
(bilder kommer upp senare!)
Hej alla! Nu är jag tillbaka efter tre fantastiska dagar på Uppsala Kongress, där UppCon hölls. Det var mitt tredje år och jag vågar påstå att det var det bästa. Samtidigt, så har de tre åren jag varit på UppCon var så annorlunda mot varandra, så det är svårt att sätta fingret på vilket som var bäst, de var bäst på olika sätt. Det här året har jag gjort många saker som jag aldrig gjort förut, har levt under "Carpe Diem" eller "YOLO" och alltså levt mitt liv till fullo. Jag har varit med i en dansduell, tävlat i Street Tecken 6, kysst folk, kramat folk, fått ett "första möte" med en bra vän, byggt ett torn, dansat i 2½ timmar non-stop, varit med på speed meeting, skrikit så jag blivit hes, blivit vän med en rosa kanin, ätit subway till frukost, ritat pokémon bilder, haft mer smink än någonsin förut, skadat mitt knä och mycket mer. Ja, självklart tänker jag berätta om allt! Vi börjar från början!
Det är fredag morgon då jag springer till tunnelbanan, missar den. Jag lugnar mig själv med tanken att jag egentligen behöver ta nästa tunnelbana för att hinna i tid till tåget till Uppsala så jag ringer Natta. Efter att vi har pratat i fem minuter så frågar hon på skämt om jag har med biljetten, och det är då jag inser att, nej, den har jag inte alls! Tänker att fuck it, jag hinner. Så jag ringer mamma, springer hem, grabbar tag om biljetten och springer tillbaka till tuben. Mina ben sviker mig i rulltrappan och när jag väl kommer upp ser jag tunnelbanan åka iväg. Allt detta utfördes med packning och lite för långa neongröna byxor.
Jag och Natta missar det tåg vi planerat att ta men som tur är så går det ju flera tåg! Vi peppar på tåget och snart står vi i kö. Klockan halv ett har vi kommit in, vi kramar om varandra och fotograferar en man som arbetar på UC, bild kommer! Jag dricker ramune för första gången på UppCon 12 och vi går runt i tältet. Under resten av dagen chillar vi i tältet och spelar Tecken. Lär känna människor och träffar en vän vid namnet Philip. Vi är med på speed meeting och jag träffar många intressanta personer som jag sedan stöter på under hela konventet.
När det blir kväll startar ett stort disco rave i tältet och vi står och dansar ett bra tag innan vi går och dricker vatten. Då har vi även fått nya vänner och vi sitter och konverserar en stund med dem innan vi beger oss mot hotellet!
På lördag morgon går jag och Natta upp. Vi äter en fantastisk frukost på hotellet Scandic Nord och sminkar mig sedan med rouge, puder, mascara, två olika eye liners, läppstiftspenna och läppstift. När vi är klara ger vi oss ut och åker med buss till UppCon. När vi kommer fram tar det inte lång tid innan jag plötsligt är med i en dans-tävling! Vinner ett tröstpris men är nöjd med min insats.
Jag och Nathalie spelar lite mera Tecken innan vi anmäler oss till en Street Tecken Fight 6 tävling. På något sätt så gå jag vidare och hamnar på femte plats, vilket jag tycker är ganska bra då man aldrig har spelat förut. Vi glider runt i tältet och det regnar, vi ligger på en grön och gosig matta och drömmer oss bort en stund. Jag har hunnit fixa en "Gratis kramar och pussar" skylt och vi lyckas locka dit några vänner. Jag visar Philip min ganska så okreativa skylt och begär en kram. Han ger mig en kram och kysser mig sedan, vilket var ganska oförväntat men jag måste erkänna att det var bra.
Vi chillar ett tag och bara går runt och sitter på olika ställen. Plötsligt kommer en man fram till oss och erbjuder oss att rita pokémons på andra (egentligen tredje) våningen. Vi faller för det och beger oss upp. Efter tre timmars målande och pratande med ett crew som har arrangerat ett tv-spels konvent så sticker jag och Natta till tältet. Där pågår nu ännu ett rave och jag är med och dansar i två och en halv timmar! Jag dansade utan paus eller vatten och skriker fastän jag redan är hes.
Klockan är 01.40 när jag och Natta inser att biljett automaten är sönder och vi måste gå på nästkommande buss. Busschauffören är snäll och låter oss åka med, trots problem med biljetter och mobilbetalning.
Klockan är 10.15 när min mor ringer. Jag och Natta har inte hört alarmet och försovit oss. Vi har missat frukosten och jag rusar snabbt in i duschen. Efter 20 minuter är vi helt klara och har packat, vi är beredda att lämna hotellet. Vi lämnar väskorna i bagage utrymmet och åker till UppCon. När vi kommer fram går vi rakar vägen till Subway. När jag har tagit första tuggan av min macka så inser jag att jag har underskattat Subway och att det är riktigt jävla gott! Vi beger oss mot UppCon, i regnet, och kollar runt i tältet. Jag och Natta slutar upp på olika ställen, jag står och tittar på avslutningen på den stora skärmen utanför huset och hon sitter i huset med tv-spels crewet.
Avslutningen var bra, riktigt bra. Även förra årets avslutning var jag nära på att gråta men den här avslutningen fick mig att bryta ihop helt. Jag stod där, och lyssnade på när konfincier berättar om sina första UppCon minnen. Under avslutningen har jag en klump i halsen men vill inte vara den som gråter. Det är när sista konfincieren berättar om sina underbaraste UppCon minnen och börjar gråta som jag bryter ihop. Jag försöker hålla mig men det resulterar i att jag darrar och tårarna rinner ner för kinden. Jag vågar inte röra mig och det känns inte som att jag kan röra mig heller. Till slut, torkar jag bort tårarna och ser mig omkring. Jag ser då hur alla omkring mig står tårögda och det är plötsligt helt okej att gråta. Jag ser hur eftertexterna rullar och tack till alla olika namn som sakta åker förbi på skärmen. I slutet rullar "Hej då! Tack för att ni kom!" och skaparen av UppCon uttalar den frasen. Då inser jag att det är över, det som ändrat mitt liv så otroligt mycket har tagit slut. Jag inser att jag kommer inte vara på denna glädjefyllda plats längre och jag kommer inte ha något att se fram emot nästa år. Det blir tyst och jag flyr in, passerar människor som gråter men stannar framför en förkrossad kille. Han är den enda som jag vågat se på under min flykt in i huset och nu kan jag inte längre bara gå förbi. Jag går fram och ger honom en kram då jag själv känner att jag bryter ihop. Jag lämnar honom och tänker åka upp till Natta och the crew men rulltrapporna går bara ner. Plötsligt springer Linnea in i min famn. Hon gråter och jag kramar om henne, åh söta Linnea. Jag börjar då tänka på hur jag lärde känna henne. Hur jag valde Europaskolan.
Jag gick på gymnasiemässan och passerade snabbt ett bord med Europaskolans logga, jag tyckte det såg trist ut, när jag såg Linneas UppCon band. Jag utbrister "UppCon!" och springer fram till henne och det var så jag blev introducerad. Utan Linnea skulle jag aldrig varit i Strängnäs och lärt känna alla fina människor. Utan UppCon, vad hade hänt då? Jag skulle aldrig ha fått kontakt med Niklas (men den förklaringen är längre), aldrig blivit förälskad i Rasmus, aldrig fått uppleva två så bra somrar som jag haft de senaste åren. Var skulle jag vara utan UppCon idag? Det vågar jag inte ens tänka på.
Jag kommer till slut upp till Natta och hjälper the crew att plocka ihop. I högtalarna ropas det ut att UppCon stänger och efter ett par kramar, stressande och talbesök så stressar jag och Natta iväg till tågstationen ty jag skall träffa Christoffer (men det tar vi i ett annat inlägg).
Efter det hämtar vi våra väskor på hotellet, köper en var sin subwaymacka och beger oss hem.
Tack så mycket till de som arrangerade och hjälpte till med UppCon, även ett stort tack till alla besökare. Jag är stolt över att kalla mig själv en UppCon:are.
P.S.
(bilder kommer upp senare!)
Etiketter:
Filosofi,
jag idag,
Kultur,
kärlek,
Livet mitt,
Mat,
Typiskt mig,
Vill man vara fin får man lida pin,
Vänner,
äventyr
torsdag 14 juni 2012
Peppa, packa, planera!
Imorgon är det UppCon och jag inser att jag inte kommer få någon sömn denna natt eftersom jag fortfarande har en del att fixa (åh, och då är det så jävla smart att blogga, sure). Måste t.ex. fixa lite mer Rymdreglage till mobilen så jag kan peppa, sen så måste jag duscha, raka mig och göra sådanna hygieniska saker. Vill även skriva klart min dikt innan tolvslaget men jag tror att dikta.se får klara sig utan mig i ett par dar. Tog även en paus mitt i allt packande och tittade igenom mina Artes-dagböcker. Wow, det har hänt mycket det här året, faktiskt. Det var kul att kunna bläddra genom sin aggression och kärlek, ångest, hat och förälskelse.
Kram på er, nu ska jag förflytta mig mot duschen!
Etiketter:
Bilder,
inspiration,
Kläder,
Kultur,
kärlek,
Livet mitt,
Musik,
Natt,
Typiskt mig,
Vill man vara fin får man lida pin,
Vänner,
äventyr
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












































